Metodik
SAMRUM bygger på väletablerade psykologiska forskningsramverk, men är inte ett kliniskt test- eller diagnosverktyg.
Vad SAMRUM inte är
SAMRUM är inte ett kliniskt diagnosverktyg.
Testet mäter kontinuerliga tendenser, inte diagnoser. En hög placering på en axel är inte en sjukdom, en brist eller något som måste behandlas.
SAMRUM ersätter inte terapi eller professionell hjälp.
Vid våld, missbruk, barn som mår dåligt eller allvarliga relationsproblem hänvisar rapporten till fackpersoner. SAMRUM är ett samtalsverktyg, inte en behandling.
SAMRUM är inte en personlighetstyp.
Du får inte en fyrbokstavstyp som MBTI eller ett Enneagram-tal. Profilen består av 10 kontinuerliga tendenser — inget ytterläge på axeln är ”rätt” eller ”fel”.
Vilken vetenskaplig grund bygger SAMRUM på?
SAMRUM är inspirerat av två väletablerade forskningsramverk:
OCEAN (Big Five)
Den dominerande modellen inom personlighetspsykologi, som beskriver fem grundläggande dimensioner: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism.
IPC (Interpersonal Circumplex)
En modell för relationellt beteende baserad på två axlar: dominans/underkastelse och värme/fientlighet. Används för att förstå dynamik mellan människor.
I appen översätter vi det till ett familjespråk med 10 teman från vardagen – inte abstrakta personlighetstyper.
Varför fungerar personlighetsforskning för familjer?
Big Five och IPC är främst validerade i individuella och arbetsrelaterade sammanhang. Forskning tyder på att personlighetsstrukturen är robust över olika kontexter — också i familjer. Så här har vi anpassat den:
Familjanpassade frågor
Vi omformulerar frågor till familjesituationer ("hemma", "i familjen") och lägger till situationsbaserade frågor som fångar dynamik mellan människor. Big Five-strukturen har visat sig robust över olika kontexter (Soto & John, 2017; Donnellan et al., 2005).
Öppen itembank
Våra frågor är inspirerade av IPIP (International Personality Item Pool) — en öppen, kostnadsfri itembank (Goldberg et al., 2006). Vi har anpassat och omformulerat dem till familjekontext med situationsbaserade frågor och trade-off-frågor som fångar dynamik mellan människor. Det ger oss flexibilitet utan licensbegränsningar.
Från akademisk modell till vardagsspråk
I appen möter du aldrig termer som "neuroticism" eller "agreeableness". Vi översätter till ett familjespråk med 10 teman — men grunden är densamma.
Vad mäter SAMRUMs 10 axlar?
Rapporterna använder dessa teman för att beskriva mönster. De är kontinuerliga drag – inte kategorier eller typer. Det finns inget ”rätt” eller ”fel” ytterläge.
Strukturbehov
Behov av fasta rutiner och förutsägbarhet i vardagen.
Förutsägbarhet ↔ Förändring
Trivsel med upprepning jämfört med energi från variation och nya upplevelser.
Social energi
Energi vid samvaro versus behov av ensamhet och tystnad.
Värme & kontaktstil
Behov av närhet, uttryck för omsorg och tolerans för avstånd.
Gränssättning & styrning
Tendens att ta ledning i beslut jämfört med att följa andras initiativ.
Känslomässig reaktivitet
Intensitet i reaktioner och tid för att hitta lugn igen.
Reparation efter konflikt
Hur snabbt och villigt du söker kontakt igen efter oenighet.
Rättvisefilter
Känslighet för ojämlikhet och favorisering i familjen.
Uthållighet i vardagen
Tendens att slutföra uppgifter och hålla fast vid avtal.
Lugn under press
Förmåga att behålla överblick och ton när situationen blir pressad.
Hur ser SAMRUM på hela familjen samtidigt?
SAMRUM beskriver mönster i samspelet mellan människor — inte egenskaper hos den enskilda personen.
Loops, inte skuld
Konflikter beskrivs som ömsesidiga kretslopp: "Alma reagerar → Julie drar sig undan → Alma eskalerar." Aldrig som linjär orsak och verkan. Denna cirkulära kausalitet är en grundprincip i systemisk familjeterapi (Bateson, 1972; Watzlawick et al., 1967).
Mönstret är systemet
Ingen person "är" ett mönster. Mönstret uppstår i interaktionen mellan två människors data. Samma person kan ha helt olika mönster med olika familjemedlemmar (Minuchin, 1974; Gottman, 1994).
Delsystem i familjen
En familj består av flera relationer samtidigt: föräldraparet, syskon, förälder-barn. Våra rapporter analyserar varje delsystem som en självständig dynamik inom det samlade systemet.
Ögonblicksguider efter konflikter
"Just nu" använder samma systemiska loop-analys i realtid: efter ett bråk identifierar guiden ert aktiva mönster och ger en plan baserad på båda profilerna. Reparationsfönstret stängs gradvis (Gottman & Silver, 2015), och bekräftelsebias förvränger uppfattningen under aktivering (Kahneman, 2011). Guiden validerar känslan utan att bekräfta slutsatsen.
Vad är ett mönster i en SAMRUM-rapport?
En rapport handlar inte om personlighet i sig — den handlar om de mönster som uppstår när flera personers profiler möter varandra. Mönster är namngivna, forskningsförankrade dynamiker (t.ex. ”den ena söker samtal, den andra drar sig undan”, eller ”olika behov av närhet”). De uppstår ur kombinationer av poäng över era 10 axlar och är det språk rapporten använder för att beskriva det som händer mellan er.
Varje påstående är förankrat i data
Alla SAMRUM-rapporter har minst en förankrad tolkningspunkt — ett namngivet mönster eller, för individuella rapporter, en individuell beteendedynamik som AI:n skriver utifrån. Förankringen kan spåras tillbaka till era faktiska testdata. När det inte finns tillräcklig signal för ett namngivet mönster skriver rapporten det uttryckligen och håller sig till kortare, prövbara påståenden utan att hitta på en dynamik. Fallback är inte ett fel — det är en ärlig förankring, och grunden till att AI:n aldrig gör fri tolkning.
Det är denna förankring som skiljer en SAMRUM-rapport från ett generiskt AI-samtal om relationer: här är det data — inte språkmodellen — som avgör vad som blir sagt om er.
Hur går vi från svar till rapport?
Detta är ett illustrativt exempel. Det använder ett verkligt mönster från vår katalog och visar kedjan från era svar till det rapporten skriver.
- 1
Svar
Alex svarar konsekvent att fasta överenskommelser och en planerad vardag är viktigt, och att det stressar när planer ändras. Nova svarar att en för strikt plan känns kvävande, och att energi ofta kommer av att något kan förändras längs vägen.
- 2
Zoner
Svaren översätts till breda zoner per tema — inte precisa tal. Här hamnar Alex i den högre änden av Tema 2: Förutsägbarhet ↔ Förändring, och Nova i den lägre änden. Andra teman (t.ex. reaktion under press, reparation efter oenighet) får sina egna zoner och kan påverka vilket mönster som till slut matchar.
- 3
Mönster
Kombinationen av motsatta zoner på Tema 2 — över en fast signaltröskel — utlöser mönstret ”Rytm och förändring”. Mönstret är namngivet och definierat i förväg. Matchningen sker regelstyrt, inte av AI. Om era data pekar mot ett annat mönster utlöses det i stället. Om inget mönster ligger över tröskeln skrivs rapporten försiktigare — med tydlig markering av att signalen är tunn.
- 4
Vetenskaplig förankring
Mönstret bygger på Gottmans forskning om ”perpetual problems” — ungefär två tredjedelar av återkommande oenigheter i parrelationer kommer från stabila personlighetsskillnader och kan inte alltid ”lösas”, men kan hanteras tillsammans (Gottman, 1999). ”Rytm och förändring” är ett av de återkommande problem som oftast ses hos par med motsatta behov av förutsägbarhet.
- 5
Text
Först här kommer AI:n in. Den omsätter det valda mönstret till läsbart språk — inom ramarna för mönstrets fastlagda teman och ton.
Ett exempel på vad rapporten kan skriva:
Ni upplever vardagen olika. Alex landar bäst när planen är fast. Nova får energi av öppna slut. Det betyder inte att någon har rätt — men det betyder att ni lätt pressar varandra när kalendern ska gå ihop. Prova detta nästa vecka: …
AI:n får bara formulera sig inom det valda mönstrets ramar. Den får inte byta mönster, hitta på en konflikt utanför profilerna eller lägga till en slutsats som inte följer av mönstrets definition.
Se hur en rapport ser ut
Fem riktiga exempel från vår demofamilj. Klicka in och läs samma typ av rapport som ni själva får — samma struktur, samma djup.
Exempel: Individuell rapport
En personlig rapport för en vuxen. Visar din personliga profil, hur du kommunicerar, vad som stressar dig och vad som hjälper dig att återfå lugnet.
Exempel: Parrapport
Rapport för två vuxna i en parrelation. Visar era styrkor som par, typiska friktionsmönster, konfliktloopar och konkreta samtalsexperiment.
Exempel: Förälder-barn-rapport
Rapport för en förälder och ett barn eller en tonåring. Visar era kontaktögonblick, utvecklingssammanhang, friktionsmönster och konkreta saker föräldern kan säga.
Exempel: Syskonrapport
Rapport för två syskon. Visar ert band, rivaliseringsmönster, familjeroller, friktion och hur ni bäst stöttar varandra.
Exempel: Familj-rapport
Rapport för hela familjen. Visar familjeporträtt, dynamik i delsystem, förälder-barn-relationer, spänningspunkter och experiment för hela familjen.
Vad använder SAMRUM inte — och varför?
SAMRUM är utformat med tydliga gränser för vad verktyget gör och inte gör.
- ✕Inga diagnoser
Vi diagnostiserar inte ADHD, autism, ångest eller andra tillstånd. Det är en uppgift för fackpersoner.
- ✕Skillnaderna är mönster
Rapporten beskriver skillnader som mönster – inte som fel eller brister.
- ✕Ingen terapeutisk vägledning
Rapporter är inte terapi. Vid allvarliga svårigheter rekommenderar vi professionell hjälp.
- ✕Inget ”rätt/fel”
Vårt språk undviker moraliskt laddade ord. Skillnader är skillnader, inte fel.
- ✕Inga tal eller procent
Användaren ser aldrig poäng, percentiler eller numeriska jämförelser.
Hur testas barn och tonåringar annorlunda?
Barn och tonåringar beskrivs annorlunda än vuxna — med respekt för deras utveckling och perspektiv.
Barn beskrivs i situationer
Barn mäts på samma 10 teman, men resultaten beskrivs i situationer: "I situationer med många människor drar Oliver sig undan" — aldrig som fasta drag: "Oliver är introvert." Forskning i utvecklingspsykologi pekar på att stabila drag-tillskrivningar är problematiska för barn under 13 (Piaget, 1952; Vygotsky, 1978).
Tonåringar har egna principer
Tonåringar kommunicerar ofta bättre sida vid sida än ansikte mot ansikte. Press att prata får många att stänga ner; tillgänglighet gör det lättare att öppna sig (Steinberg, 2001; Keijsers & Poulin, 2013). Vi använder aldrig ord som "pubertet", "hormoner" eller "din hjärna är inte färdigutvecklad."
Aldrig jämförelse
Syskon jämförs aldrig. De är olika individer med olika utvecklingskurvor. Jämförelser aktiverar rivalisering och internaliserad otillräcklighet (Dunn, 2002; Kramer, 2010).
Förväntningar ska matcha kapacitet
Ett barn som "förlorar fokus efter 10 minuter" HAR arbetat i 10 minuter. Uthållighet är en utvecklingskurva, inte en karaktärsbrist. Förväntningar ska matcha barnets proximala utvecklingszon (Vygotsky, 1978).
Hur beräknas SAMRUMs poäng?
Temana är utformade för att vara neutrala: ingen ände är "bättre" – både höga och låga placeringar har styrkor och svårigheter beroende på kontext.
Poängsättning
Varje tema mäts med flera frågor. Omvänt formulerade frågor vänds före beräkning för att säkra konsistens och fånga slumpmässiga svarsmönster. Temapoängen beräknas som genomsnittet av alla frågor inom temat. Underområden (subfacetter) används för att förklara nyanser, men ändrar inte själva temapoängen. Det ger en samlad bild per tema i stället för enskilda frågor.
Åldersanpassning
Testet finns i tre versioner anpassade för vuxna, tonåringar och barn – med olika antal frågor, skalering och åldersanpassat språk.
Datakvalitet
Varje tema får en säkerhetsnivå baserad på täckning och balans i frågorna. När säkerheten är låg blir formuleringarna försiktigare, och om datakvaliteten sammantaget är för låg gör vi ingen rapport.
Zoner och normering
Internt sätter vi resultatet i relation till förväntade nivåer per åldersgrupp och översätter dem till fem breda zoner (t.ex. lägre/mellan/högre tendens). Vi visar zoner i stället för tal för att undvika överprecision. I v1 använder vi konservativa standardantaganden tills vi har tillräckligt med data för mer precisa normer per tema. Zonerna bör därför förstås som tendenser för reflektion och dialog – inte som en exakt placering i en referenspopulation.
Ögonblicksbild
Resultatet är en ögonblicksbild, inte en permanent sanning. Livssituationer, stress och ålder påverkar svaren. Ett test taget om sex månader kan se annorlunda ut.
Psykometrisk kvalitet
Vi bedömer intern konsistens (Cronbachs alfa) över många svar när datagrundlaget är tillräckligt stort. Det är en egenskap hos frågeformuläret som helhet – inte hos en enskild persons svar – och visas därför inte i den enskilda rapporten.
Integritet
Råa testsvar är alltid privata. Familjemedlemmar kan inte se varandras svar – inte heller i rapporter.
Rapporttexter
AI omsätter resultaten till läsbar text. Rapporterna beskriver mönster och föreslår samtalsstartare och små experiment. Fokus är gemensamt språk och dialog – en utgångspunkt för samtal.
Vad är validerat, och vad arbetar vi vidare med?
SAMRUM är ett reflektionsverktyg, inte ett kliniskt testinstrument. Vi vill vara tydliga med vad vi har gjort — och vad vi ännu inte har.
Vad vi har gjort
- ✓Frågor inspirerade av IPIP och anpassade till familjekontext med situationsbaserade frågor och trade-off-frågor
- ✓Intern metodisk genomgång av frågor, axlar och rapportprinciper
- ✓Tre åldersanpassade versioner med olika språk, skalering och antal frågor
- ✓Iteration baserad på pilottestning och användarfeedback
- ✓Konservativa normeringsantaganden i v1, med zoner i stället för precisa poäng
Vad vi ännu inte har publicerat
- ○Offentlig reliabilitetsrapport (intern konsistens per tema)
- ○Offentlig faktorstruktur (konfirmatorisk faktoranalys)
- ○Representativ normering per åldersgrupp
- ○Dokumentation för jämförbarhet mellan åldersversioner
- ○Extern validering eller peer review
Resultatet bör därför användas som samtalsstartare och hypoteser för reflektion — inte som objektiva sanningar eller kliniska bedömningar.
Vilka källor bygger SAMRUM på?
SAMRUMs arbetssätt är inspirerat av etablerad forskning inom personlighetspsykologi, relationsforskning, systemisk terapi och utvecklingspsykologi. Här är de viktigaste källorna.
- Ainsworth, M.D.S., Blehar, M.C., Waters, E. & Wall, S. (1978). Patterns of Attachment: A Psychological Study of the Strange Situation. Lawrence Erlbaum Associates.
- Bateson, G. (1972). Steps to an Ecology of Mind. Ballantine Books.
- Baumrind, D. (1971). Current patterns of parental authority. Developmental Psychology Monograph, 4(1, Pt. 2), 1–103.
- Bowlby, J. (1969). Attachment and Loss, Vol. 1: Attachment. Basic Books.
- Christensen, A. & Heavey, C.L. (1990). Gender and social structure in the demand/withdraw pattern of marital conflict. Journal of Personality and Social Psychology, 59(1), 73–81.
- Costa, P.T. & McCrae, R.R. (1992). Revised NEO Personality Inventory (NEO PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI) Professional Manual. Psychological Assessment Resources.
- Donnellan, M.B., Larsen-Rife, D. & Conger, R.D. (2005). Personality, family history, and competence in early adult romantic relationships. Journal of Personality and Social Psychology, 88(3), 562–576.
- Dunn, J. (2004). Children's Friendships: The Beginnings of Intimacy. Blackwell.
- Feinberg, M.E. (2003). The internal structure and ecological context of coparenting: A framework for research and intervention. Parenting: Science and Practice, 3(2), 95–131.
- Fonagy, P., Gergely, G., Jurist, E. & Target, M. (2002). Affect Regulation, Mentalization, and the Development of the Self. Other Press.
- Goldberg, L.R., Johnson, J.A., Eber, H.W., Hogan, R., Ashton, M.C., Cloninger, C.R. & Gough, H.G. (2006). The international personality item pool and the future of public-domain personality measures. Journal of Research in Personality, 40(1), 84–96.
- Gottman, J.M. (1994). What Predicts Divorce? The Relationship Between Marital Processes and Marital Outcomes. Lawrence Erlbaum Associates.
- Gottman, J.M. (1999). The Marriage Clinic: A Scientifically Based Marital Therapy. W.W. Norton.
- Gottman, J.M. & Silver, N. (2015). The Seven Principles for Making Marriage Work (updated ed.). Harmony Books.
- Johnson, S.M. (2008). Hold Me Tight: Seven Conversations for a Lifetime of Love. Little, Brown and Company.
- Kahneman, D. (2011). Thinking, Fast and Slow. Farrar, Straus and Giroux.
- Keijsers, L. & Poulin, F. (2013). Developmental changes in parent–child communication throughout adolescence. Developmental Psychology, 49(12), 2301–2308.
- Kramer, L. (2010). The essential ingredients of successful sibling relationships: An emerging framework for advancing theory and practice. Child Development Perspectives, 4(2), 80–86.
- Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motivational Interviewing: Helping People Change (3rd ed.). Guilford Press.
- Minuchin, S. (1974). Families and Family Therapy. Harvard University Press.
- Papernow, P. (2013). Surviving and Thriving in Stepfamily Relationships: What Works and What Doesn't. Routledge.
- Piaget, J. (1952). The Origins of Intelligence in Children. International Universities Press.
- Porges, S.W. (2011). The Polyvagal Theory: Neurophysiological Foundations of Emotions, Attachment, Communication, and Self-Regulation. W.W. Norton.
- Siegel, D.J. & Bryson, T.P. (2012). The Whole-Brain Child: 12 Revolutionary Strategies to Nurture Your Child's Developing Mind. Delacorte Press.
- Soto, C.J. & John, O.P. (2017). The next Big Five Inventory (BFI-2): Developing and assessing a hierarchical model with 15 facets to enhance bandwidth, fidelity, and predictive power. Journal of Personality and Social Psychology, 113(1), 117–143.
- Stattin, H. & Kerr, M. (2000). Parental monitoring: A reinterpretation. Child Development, 71(4), 1072–1085.
- Steinberg, L. (2001). We know some things: Parent–adolescent relationships in retrospect and prospect. Journal of Research on Adolescence, 11(1), 1–19.
- Steinberg, L. (2014). Age of Opportunity: Lessons from the New Science of Adolescence. Houghton Mifflin Harcourt.
- Vygotsky, L.S. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processes. Harvard University Press.
- Watzlawick, P., Beavin, J.H. & Jackson, D.D. (1967). Pragmatics of Human Communication: A Study of Interactional Patterns, Pathologies, and Paradoxes. W.W. Norton.
- Wiggins, J.S. (1979). A psychological taxonomy of trait-descriptive terms: The interpersonal domain. Journal of Personality and Social Psychology, 37(3), 395–412.
Vill du läsa vidare?
Inte redo att börja?
Nyhetsbrev
Få nyheter i stället — helt valfritt.
Skrivet och sakgranskat av Thomas Silkjær, grundare av SAMRUMSenast uppdaterad